För tre år sedan avtalade ett antal kommuner i Östergötland och Sörmland samt landstingen i respektive län att gå in ett samarbete med staten om finansiering av Citybanan i Stockholm.
Bakgrunden till vårt engagemang var att en bra infrastruktur genom länen krävde att den så kallade getingmidjan i Stockholm åtgärdades. Det är ju inte så meningsfullt att förbättra vår del av järnvägen om sen tågen ska bli stående i kö på in och utfart mot Stockholm.
Den östgötska andelen är 50 miljoner fördelat på tre lika delar mellan Landstinget i Östergötland, Norrköpings och Linköpings kommuner. På samma sätt gjordes det i Sörmland men där handlar det om pengar i storleksordning 600 miljoner. Fördelningen gjordes utifrån ett slags nyttofördelning.
Det gjordes ett formligt avtal mellan berörda parter där våra kommuner och landsting åtog sig att betala ovan nämnda belopp för Citybanan mot att staten också åtog sig att vidta ett antal åtgärder både på kort och lång sikt för att förbättra järnvägsförbindelserna i Mälardalen och järnvägen mot Östergötland.
Centerpartiet i länen kräver besked om utlovade förbättringar på kort sikt.
Dagligen påminns vi genom förseningar, stopp längs med banan och ibland helt uteblivna tåg som drabbar våra pendlare och övriga resenärer. Denna osäkerhet hämmar våra läns och kommuners tillväxt och utveckling.
I avtalets § 3b. konstateras att ”Utbyggnaden av Citybanan är en förutsättning för att långsiktigt utveckla den regionala tågtrafiken och skapa ett attraktivt och effektivt kollektivtrafiksystem som svarar mot framtida efterfrågan och krav.” Vidare skrevs ett åtagande från statens sida in om järnvägsförbindelserna söderut genom Sörmland mot Östergötland i § 6 e. Det är självklart att bevekelsegrunden för de båda länens engagemang i Citybanan var förespeglingen om att staten skulle gå vidare och investera i ny infrastruktur i sydlig riktning från Stockholm. Våra järnvägsförbindelser med Stockholm är nu som alla vet (utom tydligen ansvariga ministrar) utomordentligt undermåliga. Dessutom börjar den regionala tågtrafiken att få ta stryk genom att de prioriteras bort till förmån för interregional trafik.
Redan under förhandlingarna fanns det de som undrade om vi kunde lita på staten. Det är hög tid att kommun och landstingsledningarna som undertecknat avtalet nu begär tidplan för utlovade åtgärder.
Varför ska våra skattebetalare ensidigt ställa upp om staten inte fullföljer sina åtaganden?
I tisdag föreslog regeringen en satsning på 5 miljarder kronor på vägar och järnväg, inför höstens budget. Av dessa pengar skulle 3,6 miljarder gå till järnvägen 2012-2013.
Detta är ett extra tillskott utöver de 800 miljoner som staten avsatte i budget
De extra pengar som regeringen nu tillför räcker inte för att täcka de underhållsbehov som finns, men är ett bra tillskott. Vi kan inte invänta Ostlänken utan måste få bukt på alla förseningar nu. ” Signalfel” ”fel på växlar” etc.
Underhållsbehovet finns här och nu.